En snygg och ibland färgglad halsduk hör till en av mina standard accessoarer. Det är ett enkelt sätt att piffa upp en trist svart polotröja, något som jag tyvärr alltför ofta slänger på mig vid 06.30 snåret varje morgon. Till mitt försvar måste jag säga att det är ofta kallt, ruggigt och väldigt tidigt på morgonen, då tar man det som ligger överst i klädhögen. Men då passar det ju bra att piffa till utsyrseln med en scarf. Eller hur?! Inte alltid så genomtänkt, man fiskar fram den halsduk som hänger ut på väg ut ur garderoben.

Idag är dagen då jag ska sluta med polo och scarf. Jag sprang in på Starbucks för att hämta en kaffe i farten och var väl inte alltför uppsnyggad och rosig men vem är det en vanlig torsdag framåt fyra snåret efter en lång dag. När jag står i kön kommer en kvinna och ställer sig bakom mig och ger mig en nick. Jaha, nick och hej säger jag med en nick. Än så länge är allt bra. Jag beställer min kaffe och drar mig bortåt “vänta-på-latte-kön” och nickkvinnan beställer och drar sig efter.

Snygg scarf, säger hon helt plötsligt.

Tack, säger jag.

Visst är det väl praktiskt, fortsätter hon, med en liten scarf och polo när man börjat fått kalkonhals.

Kalkonhals, my **!! Kaffet hamnar i vrångstupen och min förmodade kalkonhals guppar förnärmat. Nu blir det Drive-thru nästa gång!

Kalkonhals, ha… bara lite vågig!

Jag är inte direkt känd för att vara duktig på sladdar, skrivare, datorer och annat kolijox men… titta vad hemmet har blivit utrustat med de senaste två dagarna.

 

Den trevliga lilla Kindle apparaten införskaffade Brjann innan han for. Men!!! Men… KINECT grunkan har jag slagits för idag på en stort varuhus i Redmondtrakten. Jag försvarade kartongen med min effektiva högerkrok och min arga blick. Nu är även apparaturen installerad i sovrummet (ja ja… fick inte ihop alla sladdar i ljudläggningen i TV rummet). Den är även testkörd… och jösses… jag äger på beachvolley mina vänner! Wii – släng dig i väggen!

Dramatiken tätnar, mailväxlingen går varm, ingen i grannskpet är oberörd… Dramat med coyotespacket fortsätter. Hela kvällen igår ägnades att läsa mail från grannarna. Alla skickade mail, ingen går ut och ringer på dörrarna… aldrig mer efter att mörkret har lagt sig eller tills vi återtagit vår gata från vilddjuren.

En driftig granne ringde Parks and Recreation och bad dem komma hit och “ta bort” djuren, men coyotes är undantagna deras område. De sysslar bara med björn, pumor, skunk, bobcats och argsinta ekorrar. Coyotes har av någon anledning “fallit mellan stolarna”. De kommer bara ut till fältet om det är skadade människor involverade. Men vi var välkomna att jaga djuren och ta hand om problemet själva… Jag tänker inte anmäla mig som frivillig även om jag i vanliga fall brukar vara den som intresserat ställer upp och fyller på med nya erfarenheter. Jag stänger dörren och låser, trycker på garageknapparna så att båda portarna går igen ordentligt bakom bilen och jag till och med larmar när vi är hemma. Gatan har blivit tom på människor som promenerar och helt kattfri den senaste veckan…

Här kan ni läsa mer om vilddjuren:

http://en.wikipedia.org/wiki/Coyote