Dagen utvecklade sig bättre än vad man hade kunnat trott. Jag missade inte Combatpasset utan var där i god tid, harklade mig, drack massor av vatten och värmde även upp alla andra delar av kroppen än bara halsen. Tack och lov var det vikarie idag så jag kunde maska och låtsas att jag är ganska svag. Jag är inte direkt svag längre utan slår och sparkar som en hel sjöman fast utan tatueringar. Det är en ny upplevelse att vara bra på något som man absolut inte har trott man kan vara bra på. Det finns nog fler som skulle må bra av att träna upp sin högerkrok. Efter det bar det av till stan för lunch och lite möte/prat med några kollegor. Jajjamen, hemmafrun har ett jobb. Svenska köttbullar var på menyn och det är ju alltid trevligt när man slipper laga dessa själv. Fick nu precis helt otippat 20 minuter över, moppade golvet (eftersom två personer i familjen valde att gå in sina klättringsskor med svarta gummiförstärkningar på parketten) och dränker halsen med te. Nu bär det snart av in till stan igen för teppanyaki. Chop chop! På med glitterlinnet och klackarna, nu blir det glamor på hög nivå!

Vad kan man säga, jag tror att det var något underförstått med syltmunktstanten. Jag skulle såklart frotterat mig med henne, lyssnat på hennes ord, bestämt träff för att ta en syltmunk och kaffe med henne en grå novemberdag. Böter igår och idag vaknar jag förkyld. Hur kan jag vara förkyld när det är Combatdag, fredag. Jag är rädd för att jag kommer att missa boxningen. Vi får se hur morgonen utvecklar sig men det känns som om alla går moln hänger över mig idag.