Jag läser helt maniskt svenska dagstidningar, varje dag, och om jag är hemma flera gånger om dagen. Självklart läser jag även amerikanska dagstidningar men på något sätt så är det väldigt trevligt med svenska tidningar, hemtamt och enkelt. Men vad är det som har hänt på bostadssidorna? Alla kända och okända svenskar har skaffat sig oaser i sitt hem. Den ena efter den andra beskriver att deras hem eller ett rum, en balkong, ett litet hörn i deras hem är en oas, där de samlar kraft och bygger på och fyller på energi. Fyller på energi?? Jag fullkomligt töms på energi när jag är hemma. I varje vrå ryms det energitömmande fält av saker som ska åtgärdas och göras. Det är travar av böcker, högar med tidningar, stryktvätt, post, sopåtervinning, träningskläder. Ni skulle bara se hur det ser ut i min oas så här lite drygt en vecka före jul. Jag ligger i soffan med fötterna på bordet och datorn i knät med en hörlur i ena örat, två barn ligger även de i soffan med varsin missmatchad filt. Ett barn sitter på golvet med en dator framför sig och gör läxa sedan tre timmar tillbaka, hela golvet är fyllt med papper, usb minnen, pennor, hoprullade och begagnade strumpor. Runt oss ligger det högar av papper, skjortor som ska strykas (vad hände med strykfri polyester), läxböcker och diverse skräp. Jag har dessutom prioriterat att göra två nya spellistor i stället för att stryka skjortor. Vi får väl helt enkelt säga att vår oas är i närheten av vår anskrämliga och alltför röda hörnsoffa i ena vardagsrummet. Här sitter och ligger vi och samlar kraft och energi för att ta oss upp för trappan för att gå och lägga oss.

Tänk att ett brev kan göra att jag får hjärtklappning, blodsmak i munnen och blir kväsvag. Jag vet inte vad jag har att vänta, pest eller kolera. Egentligen är det en ganska obefogad rädsla eftersom jag alltid har skött mina affärer. Brevet som kom var från CSN.   

Jag har läst sammanlagt 16 terminer vid två tillfällen, två utbildningar och har faktiskt tagit mina poäng plus några extra, jag degade inte runt alltför mycket. De sista två terminerna hade jag läst slut på mina studiemedel och vi klarade oss utan inkomst från mig. Ni kan ju själva räkna ut hur många poäng det blir, lite nördvarning. Ni kan ju också räkna ut ungefär hur enorm min studieskuld är, i stil med ett mindre lands statsskuld.

När jag sedan jag började jobba så betalade jag självklart min uträknade del. Eftersom jag har lån från två olika tidsperioder så fick jag börja betala mina gamla studiemedel medan jag läste och tog nya studiemedel eftersom det då räknades som inkomst. Jag tog alltså studiemedel för att betala studiemedel. Fortfarande är det så att jag betalar på två lån, två räkningar varje kvartal och dessa är oberoende av varann, 4% av inkomsten två gånger. När vi flyttade hit fick de fullkomligt spel. Nu ändrades allt, min inkomst, min adress och de förutsatte att jag skulle fuska mig igenom min utslandsvistelse. De hotade med att om jag inte uppgav exakt inkomst skulle de dubbelkolla med IRS, tre gånger. Trots att jag sköter mina finanser (eller egentligen min man) tappar jag fattningen varje gång jag får ett brev med CSN logon. Jag har inte gjort något fel med ändå känns det alltid som om jag har gjort något livsavgörande fel. Idag kan jag pusta ut… i brevet stod det att jag bara var skyldig lite drygt 200 kronor till innan årets slut. Men om tre veckor börjar ett nytt år och då…