Språk är ju alltid högst aktuellt. Vissa av oss som bor en bit bort där man inte talar sitt modersmål varje dag, förutom med några få utvalda i omgivningen, får jobba hårt för att bevara språket i hyfsad form. Framför allt tänker man dagligen på att barnen ska utvecklas språkligt och lära sig läsa och skriva som en hel svensk. Det är periodvis tjat och gnat och ibland får man ge sig och låta det enkla gå före. Jag trodde väl aldrig att barnen skulle välja att läsa på engelska framför svenska redan efter tre år i USA.

Något som man som förälder också funderar på till och från är hur en flytt påverkar barnen. Många flyttar och det har ju vi också gjort innan vi flyttade hit. Varje dag byter familjer med barn till en större eller mindre lägenhet eller hus, till och med stad ibland. Vi bytte från Uppsala till Seattle, vilket på många sätt är ett fantastiskt byte. Men samtidigt kan jag inte låta bli att fundera på hur detta har påverkat barnen. Vi packade ihop från en dag till en annan, hade en månad på oss att ställa om tanken. Jag tror att detta påverkar barnen otroligt mycket, både positivt och negativt. Efter tre år kan jag med ett halvt facit i handen säga att jag skulle gärna ha hoppat över de första 6 månaderna. Tre barn som inte pratade engelska, ny skola, ingen bostad, allmän hemlängtan, saknad av kollegor och regn varje dag, inget som man önskar ens sin fiende. När allt nytt blev invant och hemtamt så blev ju livet ganska bra och alla trivs. Vi har fått vara med om så mycket nytt och får varje dag nya upplevelser, nya vänner och hjärtat växer och fortsätter växa varje dag. Samtidigt gnager det lite i hjärtat när man klämmer på kaviartuben på morgonen. Vad enkelt allt hade varit om vi hade stannat hemma. Familj och vänner hade varit i samma stad/land, jobben hade lunkat på och vi hade åkt till fjällen varje sportlov. Nu är vi här och när vi pratar om alla hemma kan både den ena och den andra klämma fram en tår, men samtidigt kan jag säga att alla fem klämmer fram en tår eller två när vi tänker på att vi en dag kommer att lämna våra nya vänner och vårt liv här. För att på något sätt summera: Det är klart att alla blir påverkade av en flytt, både positivt och negativt men livet går vidare.

I boken Third Culture Kids, growing up among worlds (David C. Pollock och Ruth E van Reken) kan man läsa om barn som växer upp i olika länder och skaffar sig en egen kultur, som är mitt i mellan olika kulturer. Man kan vara hemma på flera platser eller inte känna sig hemma någonstans. Mycket läsvärd och till stor hjälp för föräldrar att förstå sig själv och sina barns nya upplevelser och känslor.