Nu blev jag så otroligt glad när foten hängde med mer än en kilometer så jag kände att det var dags för en Zune synkning. 1 timme och 25 minuter av blandat gammalt och nytt. På med tightsen och ut i spåret.

Shake it feat. Lady Saw – Micheal Franti

Getting’ over you feat. Fergie – Guetta, Willis o Fergie

Lets get it started – Black Eyed Peas

Stereo Love – Edvard Maya

Paper Planes – M.I.A.

Buttons – The Pussycat Dolls

Hello Seattle – Owl City

The Time – Black Eyed Peas

Higher – Taio Cruz

Raise your glass – P!nk

Coming home – Diddy Dirty Money

Womenizer – Britney Spears

Telephone feat. Beyonce – Lady Gaga

Party in the U.S.A. – Miley Cyrus

Hello Good Morning – Diddy Dirty Money

Who Dat Girl feat. Akon – Flo Rida

Right Thru Me – Nicki Minaj

Airplanes feat. Hayley Williams – B.o.B

In Da Club – 50 Cent

Right Around – Flo Rida

Tonight – Enrique Inglesias

This is my life – Edvard Maya

Yeah x3 – Chris Brown

8 långsamma 400m varv på löpbandet, varav 5 i joggande. Det är 8 fler av vad jag ens har gått på snart 6 veckor. Jag tror att detta betyder att jag snart är tillbaka och min halvmara kanske trots allt är genomförbar. Med stort frågetecken?! Och några extra Advil.

Allt går inte framåt… Ett barn har varit hemma förkylt hela veckan men börjar bli vit i ansiktet i stället för blåaktig. Det är bra. Ett annat barn har fått ett riktigt allergibakslag. Det finns inte mycket mer vi kan ta bort från kosten men nu måste vi tänka om igen. Allt gluten borta, nästan alla mjölkprodukter, nästan inga ägg, all frukt undviks utom hallon och blåbär… vad mer kan vi dra in på? Magen strejar, gör ont och gör uppror. Försökte få upp humöret på damen genom en specialbeställd vetefri thincrust pizza men ytterst lite ost på… och det lyckades ganska bra och mungiporna börjar dra sig uppåt.

I går kom solen fram och paniken framträder igen. Solen skiner precis i ögonen, under solskyddet, ni vet flärpen man fäller ner från taket där spegeln finns. Genast börjar rotandet. S uppmanas att rota i handväskan. Riktigt rota, tömma ut innehållet, vända upp och ner på väskan. Som vanligt finns där skatter av olika slag, gamla tuggummipaket, läppglans, TicTacs, pocketböcker, pennor, halvätna energybars.. men inga solglasögon. Inte heller finns några i lådan mellan sätena. Där finns 6 filmer, cd skivor, hörlurar till baksätet, ett kexpaket, kanadensiska och svenska pengar, en flaska bodylotion… men inga solglasögon. Inte heller bland skräpet i facket i förardörren, där fanns bara två cd böcker. Kisnade kör jag vidare, solen i ögonen och avstånd till bilen framför. Solen reflekteras i bergen, studsar mot Mount Rainer och glimmar mot Lake Washington. Det är riktigt vackert.

Jag läste någonstans att man säljer flest solglasögon per capita i just Seattle. Jag blev lite fundersam när jag hörde det, det regnar ju mest här. Men nu vet jag. När solen kommer fram åker alla akut in på närmsta mack, Safeway, Macy’s eller Seven Eleven och köper det man hittar i solskyddsväg och hänger på sig i förhoppningen om att solen är här för att stanna. Regnet som föll för tre minuter sedan är sedan länge förträngt och glömt. Sedan kommer regnet tillbaka efter sju minuter och då tar man av sig glasögonen och lägger dessa på ett säkert ställe. Nästa gång solen kommer fram har man inte en aning om var man lagt sina glasögon och samma sak händer igen… nya glasögon på…

Jag måste skaffa mig ett par nya glasögon och vara beredd nästa gång solen kommer fram. Man kan också ha på sig solglasögon jämt. Skaffar man sig ett par med behagligt gulbrunt glas så kanske det går att lura hjärnan och kroppen att solen skiner.