Combat fredagar är ju något jag ser fram emot hela veckan, höjdpunkten, toppen av toppen, bästa träningen av alla. Idag var träningen lite knackig, flera nybörjare, mina tre kompisar var borta och tempot var lågt. Sista minutrarna av timmen var jag lite okoncentrerad och fick axeln lite på sniskan igen. Smärta att liknas med barnafödande, värsta tänkbara, 12 på en 10 gradig skala. Och lika snabbt går det över när det pluppar tillbaka. Jag slapp springa in i väggen denna gången, jag tror axeln börjar bli van. Det absolut löjligaste var att jag fullkomligt tappade fotfästet och blev yr. Karusellyr. Total spinn. Taket gick både medurs och motsols samtidigt. Det blev markläge i närmare 30 minuter. Sedan blev jag hemskjutsad av tränaren, hemskt pinsamt. Vilken vekling jag är!

Väl hemma var det snabbfixning av lunch. Jag hade ju tappat närmare en timme då jag valde att ligga kvar på golvet. 6 härliga svenskor var på ingång. Den bästa överraskningen av alla var att en långväga vän kom först av alla. Vilken bonus Mariana! Vi hade en jättetrevlig långlunch men det blev inget stickat eller pysslat den här gången heller. Tänk att dagen kunde vända så fort till något toppen.