midlife crisis  fr Urban dictionary

“The point in an adults life where they get all concerned that they’re old and start acting what they think is ‘young’.”

Jag vill bara poängtera att jag känner mig hyfsat ung. Men inom loppet av tre dagar har inte mindre än 4 personer frågat mig när jag fyller 40. Men hej, jag har ett år kvar. Jag kan förstå att det är svårt att förstå när man ser rynkor, tonårsbarn, läsglasögon, hängmagar och annat som hör till medelåldern i min närhet. I ren panik lyssnar jag på tonårsradio och köper kläder på American Eagle och klänger mig kvar i trettioårsåldern ett tag till.

Känner helt plötsligt för att gå på disco, eller heter det klubb nu för tiden? Någon som hänger på in till city i helgen? Men jag måste vara hemma till tio om jag ska orka upp dagen efter…

Dag 3: Boot Camp – I morse var det +1 bäcksvart mörker och bilens skärm varnade för is på vägarna. Fukten la sig över gräset och ett tag såg det faktiskt ut som om det var frost. Det kippade av fukt under sulorna när jag kom in på skogsstigen bort från asfalten. Jag var inte jättesugen på att gå upp 5 i morse. S har legat och sparkat hela natten med hög feber och total nästäppa. Det kändes som att gå tillbaka 8-10 år i tiden. Brjann och jag tittade på varann vid 02.30 snåret och konstaterade att nu får det fan vara nog. Vakna nätter är passé. Vi har redan gjort det! Klockan ringde i alla fall ungefär när sömnen la sig. Upp och ut. Feeling dashing!

Hemma igen och solen har gått upp och jag har tappat gnistan för en stund…

Jag tror jag tar en tupplur….zzzz