Update

Första omgången har precis åkt till skolan, något försenade och stressade. En 3-sidors labbrapport i en hand och ett enormt scienceprojekt i en annan hand. Sista rycket innan lovet och lärarna gör verkligen allt för att klämma in dubbelt jobb sista veckorna. Lunchväskor, vattenflaskor och ryggsäckar som väger upp emot 25 kilo. Idag är det soppa och plättar i lunchväskorna. Vi konstaterade att plättar är betydligt godare än pannkakor. Vi har levt utan plättlagg i fyra år men häromdagen sprang jag på en lagg för amerikanska minipannkakor och det var ju inget att fundera på. Plättarna ska staplas på hög, och man ska ta en hög i taget och lägga ut i blomform på tallriken. Min mormor gjorde magiska plättar med bacon. Jag ska försöka sälja in den varianten här också. Just nu står jag i alla fall högt i kurs. Alla barn konstaterade att plättar är så förbannat gott och man blir glad av plättar.

Årets person är utsett av Times blev The protester. Året kännetecknas av att så många världen runt protesterar. Här i Seattle protesteras det också. Olika delar av stan har intagits och skräpats ner. Bajamajor har ställts upp och tälten duggar tätt. Jag vet inte vad jag ska tycka. Eller det vet jag faktiskt. Syftet var nog gott från början men nu får det vara nog. Klipp er och skaffa er ett jobb. Hur mycket har inte dessa protester kostat stan?

Nu ska snart bil nur två med barn nummer tre fara mot skolan med något lättare ryggsäck än de två första. Två skoldagar kvar innan vinterlovet, två hela veckor ledigt. Nio dagar kvar till julafton. Jag kan meddela att endast ett fåtal julklappar är inköpta och bakningen är lite smått påbörjad. På söndag är svenska skolans julfest, efter det är det dags att börja förbereda julen.

Klättringen har gått in i träningsmode, det är sluttävlat för några veckor. Nu skrattas det lite mer på träningarna och de har även lagt till yoga en dag i veckan. Sofias volleyboll tog slut igår, vi firade säsongen på Dairy Queen och skrålade på hela stället. Nu måste vi vänta till i mars innan nästa serie börjar. Johannas volleyboll håller ut hela veckan, sena kvällar och avslutas med domarkurs. Tyvärr är det träningsledigt på lovet för att de inte har något gympasal att träna i under lovet men direkt efter nyår börar både träningar och matcher. Brjann har varit på resande fot under flera veckor känns det som men idag hörde jag garagetporten åka upp 5.40 och badbyxorna packades redan igår. Jag besöker frekvent herrar med magiska händer. Jag gled lite på cykeln för några veckor sedan när jag vid något svagt ögonblick trodde jag var 20 igen. Hala skogsbackar, mycket löv och onda ryggar. Stockar att hoppa över och en otroligt bra cykel. Nu gör det ont. Idag ska jag bli ryggknådad och jag längtar redan.

3e advent och det börjar närma sig…

Det har varit en intensiv helg. Redan fredag kväll började helgens aktiviteter i form av ungdomspartaj och kompisar hemma till sent. De allt äldre föräldrarna somnade i soffan med varsinn filt över sig och en bok på magen. Men vi vaknade hyfsat utvilade till lördagens träning kl 7 och när vi kom hem två och en halv timme senare var barnen redan på väg på olika håll. Caroline hade en klättringstävling i Tacoma som gick sådär. Hon gick vidare till andra klättringen och final men som det ser ut nu så är det stopp där. Johanna tog plats bredvid klockringaren vid affären och samlade in matdonationer till hungriga familjer med Honor Society. Oturligt nog så var det riktigt kallt och frost under hela lördagen och jag tvingade på Johanna jacka och vantar. Där stod alla andra tonåringar utan ytterkläder och huttrade utomhus i timmar. Tur att hon har en töntig mamma.

Idag har det varit jobb och skola för några av oss och flyg till östkusten för vissa. Det har varit tjejdag här hemma och vi avlutade med att smälla upp granen. Varför vänta till dagen före julafton som vi brukar, nej nu kör vi den amerikanska stilen. Så blev det bestämt och vi gick genast… ut i garaget och hämtade den hopfällbara granen. Nu tindrar våra ögon i kapp med ljusen och det blev riktigt fint. Vi skålade in julen med varm svartvinbärssaft och pepparkakor.

IMG_1298

IMG_1301

Hälsning från Seattle…

IMG_1302

och den halvskalliga änglen med små glasögon som tittade fram i år igen…

Vilken dag

Jag valde att skolka från träningen imorse. Aningen förkyld och lite stressad över allt annat som hopar sig sparde jag hela två timmar. Var det värt det? Nej! Jag kan inte precis påstå att att det blev mycket vettigt gjort men jag lyckades handla kaffebönor, fil och pepparkakor. Idag hade jag lunch inbokat sedan länge. Efterlängtad och välplanerad lunch med gänget, 6-packs (jovisst vi har ett namn som är otroligt löjligt). Jag började med att hämta upp Karin, som är helt ickesvensk trots sitt svenskklingande namn, och mötte sedan upp med alla andra. Jag var den enda som skolkat idag. Efter 3 timmar hade vi pratat, ätit och druckit kaffe och då var dagen slut. Otroligt trevligt på alla sätt och jag önskar att vi träffades oftare. Inte lyckades jag komma ihåg att ta kort på oss snyggingar 39 – 60 år. Nästa gång.

Eftermiddagen involverade en hel del skjutsning. En på klättring, en på volleybollmatch och en på volleybollträning. Sofia spelade match och vann efter ett rasslande avslut.

IMG_1285

Nu börjar det närma sig läggdags men ett barn återstår att hämta hem från Bellevue om ett par timmar. Till nästa gång – so long!

Sting Back to Bass Tour 2011/12

Igår var det äntligen dags för en efterlängtad Sting koncert på Paramount i Seattle. Lite gammalt och lite nytt, lite country och mellansnack. Han drog av 22 låtar på dryga 2 timmar och det var en brokig blandning. Som vanligt bjöd han på en oförglömlig upplevelse i all enkelhet och i en ganska liten lokal. Publiken var betydligt mer städad än vad jag hade förväntat mig och jag kan lugnt gissa att Catharina och jag var bland de yngre. Med sig hade han en handfull musiker i världsklass och de visade upp en otroligt blandad repertoar. Klädda i jeans och t-shirt, med bara vita lampor och utan krimskrams var musiken i fokus.

Det är något med Sting som gör att man blir betagen. Enkelhet och fullkomlighet. Jag kände mig nöjd när jag gick ut från Parmount igår. Han började och slutade med riktiga guldkorn och gav oss en hel del däremellan. Maffigast var nog när det var dags för Desert Rose och hela lokalen blinkade och ändrade karaktär. Hatten av! Och välkommen tillbaka!

IMG_1275

 

http://www.sting.com/tour/date/id/2678

På min önskelista står en läxfri vardag med massor av volleyboll och klättring tillsammans med lite frukt och grönt

Nu har min lilla hjärna åter fått något att koka över för. Ibland svämmar jag över av tankeverksamhet och antagligen är det onyttigt för hjärtat och allt blod i kroppen. TVn går med nyheter på, Spotify går med Christina Perry, telefonen ringer och samtidigt känner jag ett stort behov av att kolla Twitter var tredje minut, något kan ju hända med Timell, Ekwall, Colting och Gardell. Samtidigt reflekterar jag över mina kokta ägg som ligger på kaviarmackan. Varför är gulorna så bleka? Vad har de stackars hönorna ätit? Efter en snabb koll på paketet är jag inte mycket klokaree men det står att hönorna ehandlats humant och fått god vegetarisk kost. Total hjärnomogenhet, uppenbarligen är min hjärna ganska liten. Mitt i twittret har jag vispat ihop 35 små koppar med fransk chokladmousse till kvällens multikulturella övningar i franska 1 som egentligen borde ha gjorts av fröken Brekkan själv eftersom det var hennes läxa. Men, då skulle hon gjort det före sex imorse  eftresom resten av dagen är uppbokad minut för minut. Moussen blev god och står på kylning fram till kvällen. Och efter uppmanig via sms av min make har jag hämtat mina tabs/skattelapp till bilen. Jag har varit laglös några dagar, utan att jag har vetat om det.

Anledningen till att min hjärna går lite på högvarv är antagligen för att jag har för lite att bekymra mig över så det tippar över på vissa saker. Jag lär mig konstant nya saker och det är väl bra att  det finns så mycket att lära. Jag trampar också konstant andra på tårna och i klaveret. Men det ingår i övergången från svensk till svenskamerikan. Jag vill att det ska vara på mitt sätt till någon har bevisat motsatsen. Dessutom känner jag mig fortfarande inte 100% på engelska, svenska kommer ju alltid att vara mitt språk. Nyanserna blir lätt fel, sådant som sitter i ryggmärgen, melodin och tonen på svenska.

Johanna fick läxa i engelska/samhällskunskap igår som hon satt med närmare 8 timmar. Några av timmarna satt hon framför tvn och grejade men det var trots det effektivt läxjobb. När hon gick och lade sig efter 23 var hon inte klar utan ställde klockan och gick upp tidigare än vanligt. Som tur var så hade hon ingen volleyboll igår som kunde “störa” skolarbetet. När hon gick till skolan kände hon sig inte klar utan drog en djup suck. Hon är 14, suckar för att hon inte hinner med och då går min hjärna på högvarv även om jag inte är den som läser om Panamakanalen.

I de bästa av världar skulle det vara nog med max 30 minuters läxa om dagen, solen skulle skina varje dag efter skolan och frukterna skulle hoppa ner i barnens magar. Jag har haft tur, jag har barn som sköter sig i skolan, sköter sitt skolarbete med omsorg och känner ansvar för sitt eget jobb. De äter också frukt, grönt, kött, fisk och fågel. De gillar också att röra på sig (mer eller mindre fort) och att vara ute. Varför måste knasiga lärare ge så mycket läxor? Vad vill de uppnå?

När jag jobbade som lärare i Sverige gav jag läxor. Jag hade ju små barn så då blev det små läxor. Läsa några rader, skriva några korta meningar, räkna några tal. Läxor kan vara bra om de återknyter till det som görs i skolan eller om man av någon anledning behöver lite extra träning eller kanske lugn och ro när man lär. Jag tror inte att Johanna lärde sig så mycket igår. Hon hade säkert laddat hjärnan och blodomloppet mer om hon hade kunnat ta sin volleyboll och fått bollat med kompisen eller syrrorna på baksidan. I regnet. Som hon gör om hon får välja.

Nu ska jag lufta min hjärna med ett spinnpass.

Ikväll bär det av till stan för konsert med STING!! Som jag har längtat.

Lucia på NHM

Idag var det äntligen dags för svenska skolans årliga luciatåg på Nordic Heritage Museum. Caroline hade äran att vara självaste lucia och Sofia var tärna i årets upplaga av det ljustäta tåget. Allt gick finfint, ingen svimmade och sången hördes i hela lokalen. Det är ett gäng otroligt duktiga barn som kämpar på med Stilla Natt och Staffansvisan år från år. Efter uppträdandet gick vi snabbt igenom Josef Frank utställningen på museet. Jag ska ta mig en tur tillbaka under december för att njuta i lugn och ro.

IMG_8495

IMG_8504

Efter den stora tilldragelsen åkte vi vidare till en av de få skandinaviska mataffärer som finns kvar i Ballard. Efter IKEA slutade med sin riktiga mat har Scandinavian Specialities sakta fyllt på förråden och de tror att de kommer att ta in mer och mer svensk mat i framtiden. Idag var affären välfylld. Vi fyllde korgen med både det ena och det andra och det känns som om det finns hopp om ett ganska välfyllt julbord i år också. Julskinkan är beställd och ska hämtas veckan innan jul Vi kom hem med pärlsocker, sirap, rågrut, hårt tunnbröd, prickig korv, ansjovis, sill, kaviar och en hel del till. Vi avstod Paradisasken för ca 250 kr. Lakritspiporna och Dumleklubborna slank däremot ner snabbt, redan innan vi hade lämnat parkeringen faktiskt. Tur för oss att de har söndagsöppet under hela december.

Sedan var det sen lunch på The Counter nära Ballard Bridge innan det bar av hemåt igen. Solen sken, himlen var blå och Seattle  visade sin allra bästa sida idag. Det är otroligt att se att ännu en vithövdad örn har tagit plats på bron över Lake Washington. I somras dog vår broörn som suttit och vakat över trafiken på bron över till stan. Varje gång vi kört över har han suttit på en av lyktstolparna med blicken riktad mot trafiken. Nu har en annan örn tagit hans plats.

IMG_0290

IMG_0293

IMG_0302

Stalin glittrade i solen i Fremont.

IMG_8476

Nu är det söndag kväll och det är läxdags. Nedräkningen har börjat, nu är det bara två skolveckor kvar innan jullovet!