Idag har det varit en sådan dag då man känner att det är dags att börja om, hela tiden. Jag inledde dagen med att ligga kvar extra länge och titta ut i det blå, tacksam över att jag kunde spendera exakt 17 minuter extra under täcket innan verkligheten  var tvungen att upplevas i person. Jag tittade mig sedan i spegeln och trodde ett kort ögonblick att någon hade blekt slingor i mitt hår men blinkade sedan till och insåg att jag bara hade blivit mer gråhårig. Oh joy. Jag måste också säga att blekhet har fått ett nytt ansikte. Jag är numera negativt blek. Här talar vi inte vacker porslinsvit hy utan sjukligt blå. Vi måste få lite sol på oss för uppenbarligen blir man inte solbränd av att äta D vitamin tabletter.

Efter en söndag i skolan med 16st 5 åringar känner man sig levande igen och inser att livet är ganska skönt. På de timmar jag är i skolan får jag lära mig otroligt mycket om alla barn och deras familjer men även om mig själv. Jag blev idag upplyst om att jag är ganska lik en kanin eftersom kaniner är lite fläckiga runt nosen och jag har ganska mycket prickar runt min näsa. Om man tittar mycket nära så ser man alla mina fräknar, vilket mer eller mindre alla gjorde efter det påpekandet, en efter en, en decimeter från näsan. Jag är också frisyrlös! Jag måste erkänna att jag ställde mig lite frågande till det påståendet. Den lilla damen som ritade en bild av mig upplyste mig om att det är bara barn som har frisyrer, mammor har bara hår och om de orkar gör de frisyrer. Jag hade uppenbarligen inte orkat tyckte hon utan jag hade bara en tofs idag, och det räknas som mammahår. Men hur ser en fröken ut då, undrade jag. Ganska mycket som mig tyckte hon, jag var godkänd, men jag satt mycket mer på golvet än en normal fröken. Och jag blir inte arg. Hon blev lite tveksam om jag verkligen var en riktig fröken och jag sa att jag absolut i allra högsta grad var en riktig fröken. Tur sa hon, för hur skulle de annars veta när det var dags för mellanmål och saga.

Vi kom hem igen efter en otroligt snabb brotur, alla utom jag verkar undvika att betala 2.20 i tull. Inte mig emot, det tog mig 18 minuter dörr till dörr. Lunchen var serverad hemma och sedan tog jag mig en vända till gymmet. Hemma lästes det läxor, slappades och bakades. Johanna spelade sin första turnering igår och det var en lyckad tillställning. Hon och hennes bästis (och Brjann) kom hem utmattade efter 6 matcher (4 vinster) och 14 timmar. Alla åt snabbt middag och somnade på olika håll. Idag är det lite onda ben och ömma underarmar på sina håll. Vi har äran att få behålla bästisen till på onsdag.   

När alla andra bakade hamnade jag en trappa upp och började rota runt och städa i garderoben. (Jo minsann mina garderobs Sammamish vänner… nu blev ni allt förvånade va?) Jag rensade kraftigt på sina håll och känner att det är lika bra att jag helt visar upp mina dåliga sidor. Jag vill gärna ge skenet av att jag är en prydlig person men så är inte alls fallet, i alla fall inte jämt. Vår garderob städas med jämna mellanrum, ganska ofta faktiskt och där emellan råder det total anarki och det ser ut som en 15årings garderob. Idag kände jag väggarna krypa på mig och jag hade exakt 18 minuter på mig medan mitt gråa hår fick en ny ton. Jag började med en vägg av två. Jag hann till och med tömma och stuva undan en handfull handväskor. Jag blev lite förvånad när jag tittade ner i mina temporära väskor, ni vet sådana väskor som gästspelar under vissa årstider och evenemang.

Jag hittade min klocka som varit borta i närmare ett årtione och mina två par riktiga läsglasögon (inga bilmacksvarianter), checkhäften, pocketböcker, hotellnyckel från Hasseludden, diverse mediciner, ett röntgenutlåtande, nylonstrumpor osv Det blev många aha och oh jippi utrop då jag hittade mycket som jag trodde hade försvunnit i… ja, flyttarna, bilbytena…äh jag vet inte.

Jag hade också +40 pennor av olika färger och kvaliteter. Och det verkar som om jag är lite rädd för att bli narig om lilla läppen. Men till min stora besvikelse hittade jag nästan inga pengar, endast $1, 78 och 2 svenska kronor. Ynkligt. Det som inte hamnade på bild var en stor mängd bars (jag äter ju inte bars om jag inte måste) och skrämmande många russinpaket. Det verkar som om jag tror att jag ska svälta ihjäl mellan Seattle och Eastside.

Och en bild till er kära Kimblads… inte så snygg som er men snart är jag där. Då blir det en Moet i garderoben.

Nu är det kväll och vi är alla 6 mätta av Thaimat, Brjann har fastnat i Keplers träsk och övriga pratar konstant x4… måtte mörktet lägga sig snart…