God morgon

Imorse ringde klockan 04.30. Jag brukar vakna 1 minut innan och hinna sträcka mig efter telefonen och stänga av larmet så ingen annan vaknar i onödan. 04.30! Imorse gick det lite trögt att gå upp, det har blivit lite för lite sömn i flera veckor och väldigt många tidiga mornar. Jag hade bestämt träff 5.30 och hade en bit att köra. Det går lite radiostyrt på morgonkvisten. Kläderna ligger framlagda, pulsbandet knäpps på och sen är det bara att smyga ner. Frukost, kaffe och 20 minuters stirrande på skärmen vid köksbänken. På med skorna och pannlampan och ut i garaget. Bilen är kall, det är kolsvart ute och många ögon blänker till i skogen när jag rullar ut från garaget.

Och så ses vi lite tyst, vi tassar runt en stund innan det bär av, småpratar, rättar till kläderna, knyter skorna. Lamporna knäpps på och världen blir ljusare. Det knakar i skogen som fortfarande sover. Det rör sig i buskarna och man kan ana ett helt litet samhälle av invånare som inte syns. Och benen börjar sakta jobba och efter en stund lägger sig andningen på normal nivå. Och så skubbar vi rakt in i skogen eller som idag, rakt ner mot sjön. Efter 45 minuter börjar himlens svarta färg bli helt blå och månen har blekt försvunnit bort. Solen går upp över vattnet eller mellan träden och alla blir tysta en stund. Det är så vackert. Helt plötsligt är det värt att ställa klockan på 4.30, äta knäckebröd med ost och pulverkaffe kl 4.45 på morgonen. När solen går upp vaknar världen.

Veckans bästa skolinköp

Nu är det snart dags för skolstart, efter Labour Day helgen är det dags att ställa klockan på skoltid igen. Skolstart innebär också skolinköp. Det spelar ingen roll hur många blyertspennor vi har hemma, det gäller att ha helt rätt pennor enligt listorna som delgivits på skolornas webbsidor. Det är ett visst antal sudd, block och skrivböcker. Det ska vara rätt längd på linjalen och en stabil clipboard att kunna luta sina papper mot om det ska skrivas på utflykt. Rätt miniräknare och rejäl ryggsäck som kan bära runt allt skolmaterial eftersom skolan inte har några skåp. Och nya skor som man kan gå runt i. Igår avklarade vi en hel del och vi börjar komma en bit påväg. Till och med jag fick nya skodon. Har ni sett vilka otroligt coola gummistövlar som följde med oss hem. Gummistövlar i bootsformat. Yiiiihaaaa! Om det ändå kunde komma en skvätt regn.

 

IMG_1907

Mat är gott

Det har varit mycket åsiktsventilering vad gäller mat och dieter i media senaste veckorna. Hur och varför vissa väljer att äta som stenåldersmän och huruvida det är ett tecken på för mycket tid och pengar, att det beror på att människan har för lite att fundera över och krånglar till det i onödan. Allt för att vara speciell i ett samhälle där alla vanliga människor måste sticka ut för att verka ovanliga. Det känns jobbigt tycker jag. Och nu lägger jag mig i också. När man inte måste varför då krångla till det? Det går ju att äta och dricka bra utan att vara alltför extrem. Och så måste jag faktiskt erkänna att det gör mig lite irriterad att så många ska krångla till det utan att det utan att det finns någon anledning. Visst förstår jag att elitsatsande idrottsmän och kvinnor måste äta bra för att prestera bra. Men det behöver vanliga människor också, men krångla inte till det. Där vi bor verkar alla ha valt sitt sätt att äta, alla har en diet de följer. Det räknas kalorier och mäts antal steg som omvandlas i tabeller som visar hur många glas vin som kan drickas på kvällen. Så går det inte till hos oss. Gjorde det det så skulle jag definitivt vara smalare. Däremot tror jag att det är bra med mat som lagas från grunden, riktigt kött, grönsaker, fisk, frukt som ser ut som det ska och inte ligger i ett paket som som kan ligga i samma paket i flera månader utan att ändra färg och form. Då blir det läskig mat som innehåller helt andra saker. Men det finns gott om personer som utan anledning går för långt.

http://news.runnersworld.com/2012/08/22/when-does-eating-healthy-become-unhealthy/

Hemma hos oss som hos många andra undviker vi viss mat ofriviligt, på grund av allergier. Vi hoppas ju om vi håller allt i schack så kanske det blir bättre när magarna har vuxit till sig  eller så är det bara att leva med det. Två undviker gluten, två lactos, en mjölkprotein, en soja, fyra nötter . Det går absolut att göra undantag med gluten och mjölk om man känner för det men ofta så vill ingen fuska eftersom det betyder långsamma timmar på det stället där man pudrar näsan. (Jag inbillar mig också att det visar sig genom täta förkylningar men det är ju bara min teori.) Vi har fuskat mycket den senaste månaden i Sverige genom tex oändligt med smågodis. Sedan har vi en stackare  (plus en vuxen) med kraftiga frukt och grönsaksallergier, där går det inte att göra undantag för då blir det snabbresa till akuten. Tro mig, vi har provat, och det tar dagar innan kroppen är tillbaka på banan igen. Undviker jag att stoppa allt detta i maten jag lagar håller sig framför allt Sofia frisk på alla sätt, både magen, huden och andningen. (Vi vill ju gärna att andningen ska hållas normal.) Det är mycket som ska rättas till däremot. Kan man inte äta frukt och grönt som alla andra så måste ju det kompenseras med den frukt och grönt som går. Och då är det bara att peta i sig. Det blir mycket sparris, hallon, quiona och kronärtskockor här.

Och var vill jag komma med det här? Ingenstans egentligen mer än att säga ät allt ni kan. Med måtta! Barn och vuxna, gammal och ung. Mat är ju gott! Och krångla inte till det i onödan.

Skolan började helt plötsligt två veckor för tidigt

    Jag läste någonstans att rävar inte får runner’s high men hundar däremot får endorfiner som kickar in efter en löprunda. Då är jag mer släkt med hunden än med räven. Och det tur det. Det gäller att springa mycket nu innan skolstarten. Mycket nerver, många kvaliteter som ska visas upp. Ja, inte när det gäller mig så klart. Jag är safe, jag är bara en high school mamma. Men jag känner att jag behöver mycket endorfinkickar om jag ska ta mig igenom första året av high school igen. Det är dags för vårt största barn att börja high school! Ni vet gymnasiet. Vissa älskade det och för andra var det tre år av ständig plåga. Själv kände jag mig ganska likgiltig och ibland ganska plågad faktiskt, det var bara ett nödvändigt ont innan man kunde börja plugga på riktigt. Och få kårleg. Lite sorgligt med tanke på att jag själv är lärare och vill ju inget hellre att mina egna barn och mina lever ska älska att gå till skolan. Samtidigt hör jag mig ofta själv säga hemma att det bara att bita ihop och stå ut, allt är inte kul jämt. Jag hoppas att det kommer att gå som en dans för alla tre. För visst dansas det mycket på high school filmer?

    Vi har i alla fall smygbörjat idag. Det var orientation, fotografering och snart har vi några timmars try outs för vårt val av sportliga aktiviteter och sedan håller det på så några veckor innan skolan börjar. Det är inte lätt ska jag säga men halar man upp checkboken så kommer man hyfsat långt i alla fall. Jag var naturligtvis inte med i morse utan var iväg och jobbade på nya endorfinkickar, är man 15 så klarar man sig själv. Det delades ut busskort (som inte kommer att behövas, vem åker stadsbuss!), parkeringstillstånd för elever (som snart kommer att behövas) och diverse information och blanketter. Vi har, genom att skriva på många papper, lovat dyrt och heligt att vi lovar att göra allt de vill och dessutom kommer vi inte springa runt om vi fått hjärnskakning. Det är mycket att hålla reda på. Och vi ska alltid göra vårt bästa. Nu kör vi så det ryker och hela livet blir som Grease och High School Musical över en natt. Eller hur? Så funkar det ju!

     

     

    Home away from home and finally back home

    What can you expect when you have been a bit lazy? Sore muscles and heavy breathing. I have been running in my own slow pace for 5 weeks and more or less skipped strength training. A couple of miles when I have had time but only one decent 25km long run in over a month. Add on lack of sleep, I am still on Swedish time. It gets worse every time I fly back home, must be an age thing. 3 classes at Willows plus a long trail run and I am officially broken. I topped it off with 50 min on the rowing machine. (Only because my chiropractor told me my shoulders looked more boney than usual.) So tired and so sore. Amazingly wonderful. I really do enjoy the pain. But I think I had my personal worst performance Friday morning in class. I really tried hard, I did, but my legs kept saying geeezzz woman, go home. I usually get pushed by working out beside other people but I would easily have paid Jeremiah to let me go early from class. I guess it can only get better…

    After 24 hours on American grounds I woke up 3.30 am. Almost freezing in the crazy heat. Lucky me, I had a text message from the night before asking if I wanted to meet at 6am. I sent a text back at 4am and waited. Breakfast in the dark waiting for the sun to wake up and one more cup of coffee. Shoes on and the Camelback filled with cold water. So lovely to meet after a long trip. Such a beautiful morning greeting the sun on foot. Yellow light in between the trees. Bridal Trails, talking too much, running too slow, covering 5 weeks of missed runs. So good to meet. What a treat.

    I got back from Sweden Tuesday night, tired and a bit stressed from our house adventures. I had a heck of a summer. Lots of work with the house, too much actually. A really close friend of my parents had a tragic accident and passed away after four weeks of struggling, a couple of days before we left. It’s been a different summer. I had big hopes before we took off of how much I was going to get done, how I was going to fix up the house, cram in a workout every day, and meet friends and family every day of our vacation before he** breaks loose in September again.  I had big plans to be super organized and efficient. Let me tell you, the house looks great, I would love to move in there again. But it was crazy. So much work but such a great feeling to finish. Hopefully a nice family will find the keys to our perfect townhouse.

    Just got home from another great run with old and new friends. Not sure if I would recommend Squak Mt for an easy Sunday run but my legs got a great work out going up that beautiful hill. Really dark and foggy before the sun woke up and cleared the air. Washington sure is a great place to live!

    Time for new adventures! Ironman, 50k, swimming across the Atlantic ocean… time for a new goal! Keep breathing! Send me some ideas!

    Nu är allt som vanligt igen

    Det är varmt! Så varmt att man önskar att det vore en aning svalare, men det får man inte säga högt. Klart att vi gillar värmen. Livet börjar så smått återgå till det normala och det känns med ens avlägset att vi varit borta i över en månad. Pappa jobbar fortfarande på med att försöka kränga pianot och har diverse andra små uppgifter runt huset. Vi hann inte riktigt klart innan vi åkte. Det finns ju alltid något mer att göra. Det är tursamt attt han finns där och fixar. Kvar lämnade vi också en förkylning så nu är både mamma och pappa snuviga. Alla tre barnen flög hem förkylda och Sofia hade aningen problem på resan med kraftig örvärk. Brjann var övertygad om att det pyste ut något från hennes öra när vi satt på planet. Det visade sig dagen efter att hon hade dubbelsidig öroninflammation. 

    Här hemma har vi gjort sådant som man gör innan skolstarten, tittat på jeans och ylletröjor, varit hos doktorn, bokat tid hos tandläkaren. Barnen har vuxit igen, vissa över en decimeter på ett år. Allt sitter där det ska utom mina visdomständer. Jag har valt att ignorera det ett par veckor till.

    Jag verkar fortfarande vara den som har sömnproblem i familjen. Igår firade vi bröllopsdag och efter maten satt vi ute i tropisk värme och spelade spel med barnen. Min lagmedlem kände sig rätt missnöjd med min insats då jag somnade mellan turerna. Jag höll i alla fall ut till 21.45 igår och har tvingat mig själv kvar i sängen till 5 idag. Inte dåligt.

    Kroppen lider en aning av post semester smärta i form av galen träningsvärk. Jag rusade snabbt tillbaka till vanliga träningen några timmar efter vi kom hem och har efter det knappt kunnat gå. Benen fick sig även en genomgång på en 90 minuters skogslöptur med bästa springsvensken på torsdag morgon. Det är inte alla kompisar man smsar med kl 4 på morgonen och får svar. Vi möttes kl 6 när solen gått upp mellan träden och flåsade lite ihop i Bridal Trails. Jag flåsade mest och hon fick nog dra ner på tempot den här gången. Men det var kul att ses. Nu smider vi nya planer. Mot nya äventyr…

    IMG_1900

    Och så såg vi ut för 16 år sedan…

    Vi är hemma

    Vi är hemma! I värmen. det var 28 grader när vi klev av planet på SeaTac, sommarvärme som vi har väntat på i 5 veckor i Sverige. Och så här fint blev vi välkomnade av Johannas bästis när vi gled in på garageuppfarten!

    IMG_1895

    Nu har vi sovit nästan en hel natt och sedan ägnat oss åt att packa upp 9 resväskor i diverse storlekar. Jag behövde inte direkt vänta på att klockan skulle ringa imorse. Vid fyra började ögonlocken streta emot och det gick inte riktigt att hålla dessa stängda men kroppen fick ändå kämpa sig kvar i liggande ställning till 5 snåret då första frukosten serverades framför morgonnyheterna.

    Allt kom med på flygresan. Dipmixar, saltpaket, diskborstar, porslin och glas av alla olika former. Allt höll! Det enda mysteriet är att alla tre marsipanlockpaketen är öppnade och tittade på. Men tänker man efter så är det ju inte så konstigt. Lyser man igenom väskan med lock så ser man bara tre mjuka tuber med aluminium runt, något bombliknande.

    Och kungen har kommit hem till kylskåpsdörren bland sina andra speciella vänner.

    IMG_1894

    Det handlades friskt på Tax Free både i Stockholm och Rekjavik. Inget drickbart eller lukta gott utan påsar av varierande sort. Malaco, Marabou och torkad fisk. Det ska räcka länge, ända till vi får besök nästa gång.  

    Vår husdjurs snok verkar ha flyttat vidare från vår garageuppfart och inga andra husdjur verkar ha flyttat in medan huset varit tomt. Det känns ju lite tråkigt att inte veta var snoken har slingrat sig.

    Nu återstår bara den sista uppackningen och så håller vi tummarna riktigt hårt att allt går finemang med huset i Uppsala.