Hej igen

Efter en riktigt lat helg satte veckan igång igen. Idag har jag kämpat mig in i arbetsrummet och återtagit kontrollen över jobbet. Det som händer här hemma är att vi slåss lite om arbetsutrymmet. Jag har stora kassar med papper, lego, pennor, my little ponnies osv. Brjann har stora skärmar och sladdar i stora 50 meters rullar. Mitt i allt vårt finns resten av livet i form av papper, checkhäften, betygskort som ska läggas till handlingarna, mängder av spel och dvd filmer osv. Men det är ju inget nytt, så är det väl hemma hos de flersta. En kort fråga bara, vem är det som äter flingor i arbetsrummet? Inte är det jag i alla fall.

I helgen har det varit partydags igen och denna gången firade vi en blomstrande 50 åring. Piraterna Brekkan seglade till partajet i Svarta Pärlan och stannade ute ända till nattkröken. Bomber och granater!! Och jag kan meddela att tatueringarna sitter fast än. På en annan fest var korthåriga John Lennon och roade sig. Det är praktiskt med kort hår, en helt ny värld av utklädning öppnar sig.

  Photo

Under lördagen lyckade vi få ihop hela familjen 5 och knatade runt lite i Bellevue. Och där hoppade vi in i ett fotobås sådär helt appropå.

Photo

Sen blev det söndag och då var det skoldags för mig igen. Och så blev det måndag och då är allt tillbaka i sin vanliga lunk. Att tiden går fort behöver jag väl inte ens påpeka. Det regnar här men inte i närheten av hur mycket det regnar på östkusten. Där svämmar det över på alla olika sätt.

Om en kort vecka är det valdags, röda mot blå, republikaner mot demokrater, åsnor mot elefanter, den ena mot den andra. Och det är ju långt ifrån avgjort än. Var man än går så pratas det politik. Rena drömmen för en sån som mig. Fast nu är det ju inte lika kul eftersom jag inte kan rösta. Men man kan ju tycka och fundera för det. Vad tror ni, flipp eller flopp? Pest eller kolera?

Och nu blir det backintervaller. Och fuska ska jag göra och springa inomhus bara för att jag kan.

Surface

Ny manick och nytt att lara. En ny Surface och ett tangentbord som klickats fast. Nytt, nytt. Som tur ar sa har vi fatt manga manader pa oss att vanja sig vid Win8 sa helt galet kanns det inte. Nytt och blankande svart. Och nu ska jag lista ut hur resten av alfabetet dyker upp med sina prickar over a och o.

Old-gammal som gatan

Inte ett uns blått på himlen idag. Regnet är här för att stanna.  Och det känns ju mysigt. Nu är det höst.

Det låg en liten död mus framför vår ytterdörr när jag kom hem. Fötterna pekade rakt upp mot taket och nos-näbben hängde lite på sidan.  Vad betyder det? Har grannarna lagt en mus framför vår dörr? Eller var det en fågel? Eller en katt? Jag röstar bort katten. Katter går inte fritt här i vildmarken. Nu ligger musen i rabatten och väntar på en hederlig begravning vilket den kommer få så fort vi har tid. Men just nu ligger den med fötterna upp mot himlen och jag tittar på den stackars skogsmusen varje gång jag kommer hem med min tomma kaffekopp som varit full några timmar innan.

Efter en helg av både det ena och det andra vaknar jag fullkomligt ledbruten. Jag har inte tagit ett löpsteg. Är det åldern? Efter en snabb titt i spegeln inser jag att något har hänt. Det är en slags kombination av rynkor, behåring, blekhet och ungdomsfinnar. Är det då här det ska bli, är det så här det känns när man är medelålders? Jag blev raskt tvungen att slå upp gammal/old på urban dictionary där allt är påhittat med ändå ruskigt sant. Det visar sig att jag är slut som artist, helt utan framtidshopp.

Old

1) Aged. Can be referring to something alive or nonliving.
2) Outdated.
3) No longer funny.

eller

Old is when its more expensive to buy the candles, than the cake to put it on.

Jag är alltså outdated, slut som artist, finito. Trist!

Bokklubb

Det är bokklubbsdags igen och jag har inte läst boken. Det känns som om jag är 10 år och glömt att göra läxan. Fast det är ju så att jag inte har glömt att läsa boken, jag har bara inte hunnit. Jag har läst mycket annat, jag lovar. Långa och korta ord, hela meningar, tidningar och vanliga böcker och böcker som inte är gjorda av papper. På flera språk samtidigt. Och så har jag läst om några böcker. Jag brukar göra det när jag har ont om tid, då känner jag mig snabb. Det är ett bra knep att läsa snabbare än tåget. Det är lite tråkigt att ha för lite tid att läsa eftersom det faktiskt är en av mina favoritsysselsättningar. Jag skulle vilja vara provläsare på Barnes & Nobles. Sitta i en mörkbrun skinnfotölj med en Starbucksmugg i handen och känna på papperskvaliteten, bläddra långsamt och läsa sakta. Sitta på golvet inne på barn- och ungdomsavdelningen med en tiara på huvudet och en papegoja på axeln. Handdockorna skulle få läsa en stump på varje sida och Nicke Nyfiken skulle få låna den gula hatten som mannen är så kinkig med. Eller kanske vid kokbokssektionen bland italienska pastarätter med tryffelolja och franska äppelflarn. Och sedan få provskriva med alla fina, färgglada pennor på blommiga små anteckningsblock och vika origami från hobbyböckerna som alltid står vid kassan. Jag kanske till och med skulle smaska i mig lite Godiva som brukar stå på disken bredvid kortläsaren. Men nu är det ju så att jag fortfarande inte har läst månadens bokklubbsbok av Maj-Gull Axelsson och då hjälper det ju inte hur mycket Godiva man än äter. Det är bara att skämmas och sitta utan åsikt, och så får man inte ens rösta. Tur att alla klubbmedlemmar är snälla typer.

Helsvenskt i LA

I helgen tog jag en tur till LA. Rodeo Drive, frukost och promenad på Venice Beach, palmer, öppet gräsrökande (inte av oss såklart), hemlösa, drink på nattklubb, oerhört höga klackar och korta kjolar, sand mellan tårna och allmänt mycket glamour för en som hälsar på över helgen. Och som tur var så var jag i fint sällskap av fyra kollegor. Vi gjorde stan på vårt sätt. Mycket bilpromenader med en chaufför som inte gillar vänstersvängar. Vi cirkulerade åt höger och hjälpte till att visa färdriktning med händerna ut genom fönsterrutorna. Allt för att ta oss fram säkert i den täta Los Angeles trafiken.  Lite Kurt Olsson känsla i storstan. Det var mycket sjungande och skrattande.  På någor sätt är jag lite glad över att Dolda Kameran inte var på plats, det hade varit lite onödigt. Vi for ner till änglarnas stad för att delta i en skolkonferans. Det gick finfint och vi hade en både meningsfull och rolig helg. En riktig flipp måste jag säga, mycket tack vare sällskapet. Föreläsarna gjorde ju också konferansen extra bra och svensk. För vem vill inte få förstahandsinformation vad gäller Skolverkets läroplaner. Och vi har utbytt information med många andra svenska lärare i stora amerika. Nu är vi fulladdade av ord och meningsfulla funderingar. Och vi har fått prata med lärare och styrelsemedlemmar på svenska skolor från hela USA och Canada. När jag jobbade som lärare i Sverige cyklade jag någonstans i stan eller tog tåget till Stockholm över dagen för lite fortbildning. Regnstället på och fingervantarna över nariga, vintriga cykelfingrar, cykelkorgen laddad med kollegieblock och fina pennor. Och en banan till mellanmål. I fredags packades den lilla svarta ner i väskan och rullades på planet. Jag vet inte vad jag föredrar. Båda resmålen har sin charm och sin nytta. Det ena lite mer lätt tillgängligt än det andra. Läs- och skrivinlärning blir inte lättare för att man flyger fram och inte svårare för att man cyklar. Bokstäverna ska fortfarande sättas samman med eller utan prickar på o och a. Orden ska fortfarande bilda meningar. Koden ska knäckas och hjärta, hjärna och ögon ska kopplas ihop. Lätt som en plätt eller latt som en platt. Men det är ju aningen mer glammigt på Rodeo Dr än på Stockholms Central.

Snart är det helg igen

Ojoj, nu går det undan. Dagarna flyger förbi och huset vi bor i känns mest som ett “byta kläder ställe”, bilen är mer mitt riktiga hem just nu. Riktigt vad som händer vet jag inte men det känns som om veckorna bara har måndag morgon och söndag kväll. Jag har varit dålig på att ringa Sverige de senaste veckorna, tiderna jag varit hemma på har inte riktigt varit Sverige vänliga. Men så här ser det ut hos oss just nu:

Johanna spelar för fulla läktare. Volleybollen går strålande och högerarmen börjar bli lite smått utsliten. Snart är säsongen slut på high school och sedan är det nya try outs. Vi får se vad det blir, om det blir något. Vem vet, hon kanske känner att hon vill pensionera sig vid 15 års ålder.

Caroline njuter av att vara korthårig och har så smått börjat klättra igen efter fallet i våras. En tävling avverkades i helgen och hon tog det aningen försiktigt, för vem vill ramla igen. Mot nya höjder!

Sofia har sin sista match i badminton imorgon och sedan är det slut för den här terminen. Vem kunde ana att vi hade en elitspelare på lager här hemma? Man undrar ju om det är någon mer oupptäckt kvalitet som döljer sig?

Brjann jobbar vidare och far och flänger. Hans high school coaching är snart slut men det blir nog några gästspel under hösten. Många timmar i hallen men han är otroligt poppis. Snart blir det avslutningskalas hemma för hela laget.

Och tro det eller ej, jag jobbar också en aning, lite då och då när jag får tid över. Idag ägnades förmiddagen åt att motionera kroppen inne, ute och i vattnet. Cykeln luftades och rullade genom halva Redmond och regnet höll sig borta. Simningen flyter på och snart intar jag delfinform. Skam den som ger sig!

Tjingeling!

simmare

Och så här ser proffsen ut när de simmar på land!

Veckan som varit

Det har gått lång tid sen min sista uppdatering och nu blir det bara en kort en…

IMG_2072

Regnet har kommit och hösten är här. Förra helgen var det regnlöpning i skogen som slutade med avsvalkning i bäcken.

På söndagen firade vi en 15 åring med buller och bång…

IMG_2073IMG_2076IMG_2088

…och ett annat barn har klippt håret kort…

IMG_2096

…en ville inte riktigt vara med på bild och ler sitt bästa amerikanska leende…

IMG_2097

…och så tog tårtan slut!

IMG_2100

Och nu är frukostfrallorna äntligen ute ur ugnen så nu är det sovdags!

IMG_2103

Laters!