Hjärtarnas dag #Blogg100

Jag fick en valentines tidigt imorse i skenet av en gatlykta utanför ett café. Det var min springkompis som möter mig innan solen gått upp flera gånger i veckan om så påpassligt hade med sig superchoklad. Choklad som gör att man springer stadigt och snabbt. Vi skildes åt kl 7 efter 11 km, genomblöta av allt regn och med varsin inhandlad kaffekopp i handen och med energi att möta dagen. Men min energi var som bortblåst efter 15 minuters bilfärd hem så jag la mig i soffan efter att jag hade duschat för nog blir man lite matt när man går upp vid 5. Sedan har barnens lediga dag rullat på med tandläkarbesök och träningar.

Tjejerna gick på restaurang och åt lunch med pappa och jag for iväg till ett sjukhus långtbortistan och gjorde en magnetröntgen av den knasiga armbågen. Vi får väl se om den håller på att ramla av? Jag fick i alla fall ligga i en intressant ställning med armen fastspänd över huvudet och med poppig radiokanal i öronen. Jag skötte mig sa tekninkern. Hur gör man om man inte sköter sig? Jag borde kanske varit lite mer rebellisk? Det enda som gäller är ju att ligga still och inte tänka på att det är trångt.  Det var ju ett bra sätt att träna upp sin mentala förmåga, att förskjuta obehagligheten till något som är ganska behagligt. Och så fick jag ju nästan en timmes extra sömn.

Nu har jag tagit en paus från matlagandet. Allt är förberett och ska bara avslutas innan Johanna och Brjann kommer från träningen. Smådamerna och jag har gjort oss till lite extra idag för att fira alla hjärtan. Jag har gjort skagenröra som står till sig i kylen som sedan ska serveras på lättrostad baguette. Vi har också en magisk köttbit som ska lätt fräsas med timjan och sedan få ligga till sig i ugnen. Sedan ska den toppas med en svamp-och lökfräs och en liten ros av parmaskinka. Till den serveras skivad och ungsrostad fingerlingpotatis (som det säkert finns ett svenskt namn på?) och små grönsaksgratänger. Tjejerna har bakat små hjärtformade kladdiga chokladkakor som det ska serveras kokosmjölk/yoghurtglass och blåbär till. De har också dukat fint och väntar nu otåligt på att få äta. Något resultat kan jag ju inte visa men processen är ju mer intressant. För nog är vi allt lite trötta på biler av mat på enorma, vita tallrikar.

Stora kramar till alla hjärtan och extra stor födelsedagskram hela vägen till Paris!

photo

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s