Dagarna går alldeles för fort. Jag borde ha hunnit med så mycket mer vid det här laget. 194 dagar kvar till badmössan skall dras över hjässan och simbrillorna ska sitta som en smäck. Och för att inte tala om våtdräkten. Den är inte ens inköpt än. Pust. Borde jag kanske avlägga  någon slags rapport för omvärlden. Berätta hur det ligger till, helt öppet och utlämnande. Kanske? Så här ligger det till. 

Det går sakta men det går framåt. Som alltid. Formen är ungefär som vanligt. Jag äter och frodas, springer lite, simmar lite och gör allt annat man gör när man lever. Jag är ungefär lika stark som för några veckor sedan. Starke Adolf skulle ligga i lä. Hade jag haft en prickig häst att lyfta så hade jag nog gjort det. Men nu nöjer jag mig med att steka pannkaka, tvätta och köra bil. Sånt man gör varje dag. Imorgon är pannlamps löp innan solen vaknat. Det är fina grejer det.