Har precis kommit hem från ett bokklubbsmöte. Som vanligt så avhandlas många frågor som boken absolut inte handlar om. Diskussionen denna gång gled in på religion och tro. Oh my, varför kan jag inte vara tyst? Jag är ju smygreligiös och har ju så svårt att smyga med det. Nu har jag så mycket tankar i huvudet som måste sorteras innan jag kan skriva ner dessa. Nu har jag väl antagligen förstört nattsömnen också. Vad är tro och vad är kulturarv? Var går gränsen? Orgelmusik i en stor kyrka, barnkör och Härlig är jorden. Vackert! Och så sorgligt ibland. Guldänglar, silverljusstakar och vackert glas i kyrkfönstren. Och jag har någon barnslig längtan att gå in och tända ljus för en femma. Och tänka på alla som inte finns här längre. Och fälla en tår. För mig sitter mycket i väggarna, i kyrkväggarna. Det kan väl vara därför kyrkorna inte direkt tilltalar mig här. På vägen hem åkte jag förbi vår grannkyrka, ett enormt komplex med en ännu större parkeringsplats, en stor satellitdisk på taket och ett dystert svart kors på väggen. På fasaden hänger en stor upplyst skylt, Jesus is______ ! Blankt. Bara blankt. Kan man fylla i vad som helst. Jesus is på Costco. Jesus is på Starbucks. Fjantigt. Jag fattar inte, snälla upplys mig. Är det reklam eller? Nu har jag lite att tänka på. Hoppas att det blir storm och dunder i natt så att jag kan sova ordentligt!