I huvudet på en nästan insnöad person…

Nej, det ska mycket till innan jag ger upp och känner mig insnöad. Det gäller att hålla sig borta från andra bilar på vägarna och också undvika de värsta backarna. Skolan är stängd idag igen och det har snöat mycket. Det är vitt, fluffigt, ljust och vackert. Det enda smolket i bägaren är att vi kommer att få gå i skolan långt in till slutet av juni. Det passar inte våra planer så jättebra. Jag var ute och körde tidigt i morse och då var det lite skakigt, speciellt eftersom jag missade att 4 hjuls driften var urkopplad. Nu, efter lunch, är snön smält och gatorna rena. Det är en hel del bilar som står buckliga och övergivna längs gatorna. Vi såg en lastbil tippa för bara ett par timmar sedan. Underbart med snö!

Idag har det gått sex veckor sedan mitt blodtryckssänkande försök. Jag kan erkänna att satte ribban högt och har väl inte direkt följt alla mina planer. Det har väl gått sådär med kaffet. Jag har dragit ner betydligt men dricker fortfarande kaffe, 2-3 koppar om dagen. Vissa dagar en kopp men då känns livet fullkomligt miserabelt. Saltfattig kost var lite svårare att ändra på, jag saltar väldigt lite från början. Saltfattigt skulle i mitt fall bli saltfri och det var jag inte helt beredd på. Träningen har rullat på. Jag har hunnit med 46 pass sedan jag var hos doktorn sist för snart sex veckor sedan. Formen är OK. Jag bestämde tidigare att jag skulle börja yoga, och jag var på yoga några gånger. Något stressande fast alla säger att det är lugnande. Stå på ett ben upp och ner och ut och in, jag vet inte riktigt om det är blodtryckssänkande. Men jag gillar att ligga och andas de sista 2 minuterna av 90 minuters passet. Foten svullnade och blev stor och tung som en tegelsten varje gång. Så fort foten är friskförklarad ska jag börja igen.

Med resultatet i handen idag så fick jag en stor OK stämpel på testresultaten. Jag är godkänd och blodtrycket är godkänt för ett år till. Jag gick igenom besiktningen!Däremot så blev jag kraftigt underkänd på D vitamin siffrorna, värderna var så låga att de knappt syntes på pappret. Så fram med solen Washington eller langa hit en burk till! Även foten är underkänd och jag blev tillbaka skickad på Physical Therapy. Fun, fun!

Gjorde precis ett halvhjärtat försök att klättra med SWEA på Vertical World. Barnen klättrar ju tre gånger i veckan och har riktigt fastnat för det. Jag känner mig inte riktigt hooked. Snarare livrädd. Men jag var uppe på väggen två gånger och nedan är beviset. Vissa andra är ju betydligt mer avslappnad men det kanske sitter i mössan. Det kommer aldrig att bli min grej, ledsen att säga. Men jag fixar mer än gärna utrustning och matsäck till barnen…

 IMG_4903IMG_4898

IMG_4899

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s