Här sitter vi och lapar sol på trappan och känner fräknarna gro. C lyfter på filten för att släta till den och vad får vi se… en groda stor som en knytnäve. Efter några fjantiga tonårsskrik och hopp på plats (inte av mig) petar jag på grodan, den sitter ju i min stol. Den hade fastnat med ryggen mellan brädorna. Nu hoppar den fritt igen och har skuttat ner från trappan in bland buskarna.

Jag upphör aldrig att förvånas av djur och insekter här. En knallgrön, stor groda i våra trädgårdsmöbler. Bobcats som älgar över gatan. Coyotes som jagar i flock på vår garageuppfart. Örnar som vakar över huvudet och ugglor som hoar god natt. Så är livet i förorten.

Kameran lyckades jag inte få fram men telefonen är ju alltid i fickan…