Jag har lärt mig något nytt. Man blir rikare av att skaffa sig nya erfarenheter. Jag stoppar i mig nya upplevelser hela tiden. Inte bara njutbara. Igår gjorde jag min sista långa löprunda innan Dagen D, dagen då jag får resultatet i handen, om jag fixar mer än 26 miles eller om jag ska hålla mig till mina halvmaror. Igår var det jobb på skolan i stan, efter det ett kort möte och sedan fastnade vi i trafiken i stan. President Obama var på besök och motorvägen var avstängd under en längre period. Jag skulle hem och hinna ut. Jag hade ett +tre timmars pass inplanerat och jag ville hinna in innan mörkret. Jag kom hem, slängde i mig pizza och en dubbel espresso och drog. Bra uppladdning, inte direkt. Pizza 15 minuter innan ett löppass… inte så bra. Magsmärtorna efter pizzan började redan efter 4-5 km och jag insåg efter 14 km att jag inte hade druckit något på hela dagen. Jag började fundera på att vända hem efter 2 km. Men skam den som ger sig. När solen börjde försvinna bakom träden lunkade jag in på vår gata med stumma ben och ont i magen. Jag tog mig runt. Jag tror att det är första steget… Demonerna klagar ljudligt i huvudet, antal mil i benen är något för lågt men självförtroendet börjar faktiskt växa lite av magont och för lite vatten. Den som bara kunde påverka vädret…

Idag har hösten kommit till Seattle. Solen har varit framme sedan vi kom tillbaka från Sverige och det har varit varmt, så varmt att vi faktiskt har klagat lite. Över en natt vände det och temperaturen ligger nu runt 14 grader och det regnar. Nu börjar det kännas som Seattle igen.