New year

Gott Nytt År! Det börjde lite rassligt på den här sidan med stök och bök i politiken. Det är ju inte så mycket att prata om eftersom alla kan läsa tidningarna och skapa sig en egen uppfattning. Det enda som jag tycker kan vara värt att påminna alla om är att USA är stort och det bor mer än 300 miljoner människor i landet och väldigt få syns i media just nu. Mest de som bär pälsmössa syns. Jag är inte så imponerad av pälsmössan och de andra i det gänget. Och vi här har stora förhoppningar att det kommer att bli ett bra år.    

Vi har börjat året med att ha alla barn hemma. Vilken lycka, vilken ynnest. Vi är fulla av mat och dryck och det har spelats spel och umgåtts i dagarna 21 eller lite mer. Det planeras menyer, dricks högtidsdrycker och bakas mest varje dag. Nu har universiteten har börjat, jobben har startat upp sen ett par veckor och granen ligger åter igen på hyllan i garaget inpackad i en röd granväska. Hundarna frodas och promeneras, barnen blommar och träden har precis börjat knoppa. Våren gott folk, våren är nära. Men också väldigt långt borta. Skidbackarna har precis öppnat och vintern har i princip kommit till bergen. Själv är jag rätt så redo för vår och sol på kinderna. Det är väldigt grått och mörkt nu. Och blött. Jag tror inte att ni riktigt förstår hur blött det är. Jätteblött. Övervämningsvarning varje dag på nyheterna och väldigt plaskigt i naturen. Och så blev det storm i dagarna två och fullt av träd rasade ner och lade sig fint över vägar och stigar. Vi förlorade ett fint japansk körsbärsträd. Strömmen försvann för många men tack och lov så surfar vi fritt och läser med vanlig lampa. Och vi kan koka te och laga mat som vanligt vilket är ett plus.

Här hemma har vi firat jul, nyår, två hundfödelsedagar och så klart trettondagshelgen. Nej, jag skojar ju. Trettondagen gör mig som vanligt lite tveksam. Vad firar man egentligen? Och på riktigt, det känns ju som om alla är lediga från jobbet (inte här i Amerikat) men ingen vet varför. OK, de tre vise männen kom fram, dök upp, infann sig, men vem vet, eftersom trettondagen inte firas här så blir man ju tveksam.  Guld, rökelse och myrra. Men tjena, kul grejer när man har en nyfödd.

Idag spang vi i skogen, Carro och jag. Jag hade nya skor med extra mycket sula. Skorna skulle liksom studsa fram. Det var absolut inte fallet. Det blev väldigt lite studsande, mer hasande och sakta nedstigande. Kul nästan jämt. Det var dimma och förbannat kallt första halvtimmen, sen öppnade det sig och vi såg ljuset. Solen kom fram och sken så starkt att vi fick kisa. Skogen var lerig, stigarna var tomma på folk och det var… alldeles underbart. Som det faktiskt brukar vara när vi skubbar i skogen.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s