Klagomål och medelmåtta

Jag har fått klagomål, åthutning, kritik. Livet är hårt! Jag konstaterade på eftermiddagen idag att jag inte hade skrivit något på bloggen. Elände och skrivkramp… inget händer just nu, livet står stilla, inget händer och inte har jag något roligt heller. Det är väl inte helt sant, livet snurrar på, bilen tar mig konstant till nya platser, barnen stojar runt mig och vi gör både det ena och det andra. Men inget extra roligt händer. Anledningen till att jag fick skarp kritik (av min make) var att enligt honom var det skittråkigt att läsa bokrecentioner och annat skräp på bloggen. (Men låt bli att läs då.) Men frågan är om det är så mycket roligare att läsa om min förbannade spruckna fot som blir värre och värre ju mer jag går eller om mina spännande dagar på svenska skolan? Det är helt enkelt så att humöret ligger i träda när jag inte kan springa och studsa. Det är väl inte så konstigt?

Idag läste jag i DN att jag inte var någon medelsvensson. Då skulle jag varit 42 och lite överviktig och haft en matkostnad på 2900 kr/månad. Jag är inte överviktig, bara 38 år och jag vet att jag gör av med betydligt mer än 2900 kr på mat varje månad, betydligt mer. Jag borde vara lite kriminell om jag skulle vara en medelsvensson, antal brott har ökat i Sverige. Men hur jag än vrider och vänder på det så kan jag inte komma på något brottsligt som jag gjort eller gör. Visst kör jag lite för fort ibland men det är ju mest för att jag inte tänker på det, eller har lite bråttom. Men samtidigt så kör jag en hybrid bil så då borde jag ligga på plus. Jag avskyr, läs hatar, CSN men det är väl inget brottsligt utan antagligen något som större delen av Sveriges befolkning som läst vid något universitet gör. Eller?! För hur mycket jag än “strongly dislike” CSN så betalar jag. Jag slarvar lite med sopsorteringen ibland, men i amerika finns inga sopspioner som i Sverige så då räknas det inte. Jag tror inte heller att min alkoholkonsumtion har ökat vilket den borde ha gjort om jag varit en medelsvensson. Den har snarare minskat eftersom jag inte är en medelsvensson och tänker på midjemåttet… Jag kan konstatera att jag kan dricka lite mer, äta lite mer och spendera lite mindre pengar på mat och vara lite mer kriminell i år om jag vill leva upp till begreppet medelsvensson… om det nu är något att leva upp till?

One thought on “Klagomål och medelmåtta

  1. Ja du hur de kommer fram till en medelsvensson?
    Det får de lärde tvista om. Men visst är det alltid så att man ska analyseras och normaliseras i det här landet!
    Skönt med en sådan tjej som just du! Först har du inget att skriva om och i nästa ögonblick så har du redan klottrat ned en hel blogg fniss..!!:) härligt tycker jag i alla fall
    Önskar dig just en sådan där trevlig dag då inget särskilt händer. Men som änndå blir en fantastisk dag som man minns efteråt. Att man hade det så där mysigt tillsammans med dem man älskar kanske sin sambo eller närmast anhöriga.
    Kram från Kristina

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s