Idag har jag haft turen att få äta lunch med mina favoritkompisar. När vi var nyinflyttade och barnen hade gått några veckor i skolan hälsade jag på ett trevligt par som visade sig vara mormor och morfar till en av Sofias kompisar. Dessa två guldklimpar har ägnat hundratals timmar i barnens skola som voluntärer. Jag har även haft turen att få ägna oräkneliga timmar med dessa två, ätandes, fikandes och pratandes. Tack vare mina kompisar så har jag lärt mig hur saker och ting fungerar och bra ställen att åka besöka. Vi pratar politik, sjukvård, skolsystem, amerikanskt och svenskt, böcker, filmer, barnens kompisar eller bara pratar. So, Val and Doug if you read this, well I know you will 🙂 You are the best!!! I don’t think I would have made it through the first couple of years without you! Lots of love!