Ibland händer det saker som berör och man inser att livet är kortare än kort. Jag såg en man handla på samma affär som jag, lasta in sina kassar i bakluckan och sedan låg han dubblevikt över kanten i bakluckan på SUVen. Någon snabb person ringde ambulans och sedan var det igång på mindre än 3 minuter. Efter ett tag kom en ambulans till och fyra starka ambulansmän jobbade så svetten rann. Efter 20 minuter åkte de iväg med blåljusen på och sedan stannade de igen och en från den andra ambulansen hoppade in. Det sista jag hörde var att det inte gick vägen. Trafiken stod stilla och alla höll andan. Ambulanserna rullade iväg. Kvar stog vi kvar med våra matkassar, en grupp människor som jag aldrig har sett förrut. Tårarna trillade på alla och det kändes helt tokigt att bara åka hem. Alla nickade till varann och gick sakta till sina bilar. Kvar på parkeringen står en stor, nytvättad bil fullastad med lördagsmat.