Lite skakis och frusen efter en tur till doktorn igen. Jag trodde andra axeln kom lite på sniskan idag men som tur var så fick sig bara skulderbladet en skjuts. Bättre det än axeln. Nu sitter jag ihop igen och har blivit bedövad, besprutad, injicerad och fått ett plåster på. Det är ett under att jag inte lämnar efter mig några kroppsdelar här och där, allt sitter löst och slinker runt. Men nu sitter jag här med alla delar på plats och äter fil med flingor och russin. För andra gången idag. Jag köpte upp hela lagret på Whole Foods i förrgår, det gäller att passa på när det finns inne.  

Jag gissar att ni i Sverige tycker att detta är en ganska löjlig lunch att uppmärksamma så här stort. För mig är det stort, en fil som smakar fil, här borta vid världens ände. Och som ni kanske ser så har jag fler filtallrikar att se fram emot.

Den här veckan har varit både flipp och flopp men inte ett dugg flott faktiskt. Maken har befunnit sig i Dallas och borde väl vara på väg hem snart. Det har varit träningar i mängder för barnen och för mig också. Sofia spelade en rafflande volleybollmatch igår som slutade i förlust, de föll vid målsnöret. Både hon och jag kände oss vettlöst förbannade på vägen hem. Det bästa laget vann inte den här gången. Ut med domarn och in med Nalle Puh!! Uppenbarligen så såg domaren dubbellinjer på sidorna. Illa, Illa. Det gäller att behärska sig och se lugn ut på insidan! Johanna har äntligen börjat sin volleyboll säsong och det kommer bli toppen. Om bara föräldrarna kan hålla sig vakna för att hämta upp efter träningarna. Hemma 22.45 efter en vardagsträning är inte att leka med för kvällströtta. Klättringen rullar på för Caroline och snart går vi in i mer allvarliga tävlingar, vi är snart på upploppet för den här säsongen. Ond tå och ond nacke har grusat den här terminen lite.

Idag är det fredag och dags för SWEAs årliga julfest! Woohoo! Då blir det sång, dans och mat!