Jag startade dagen med en dubbel espresso klockan 5.20 och två Wasaknäcke med cheddar. Jag fick för mig att jag skulle ändra mina rutiner lite och ställde klockan tidigare än vanligt och knatade iväg på ett styrkepass jag aldrig provat. Brjann for iväg till sin simning några minuter före mig. Jag kan inte säga att jag avundades honom. Simning är fortfarande inte min grej. Med facit i handen kan jag ju säga att det var helt kasst beslut att gå upp tidigt och prova något nytt. Det funkade inte. Det var tråkigt, långsamt och helt tysta män som plågat sig till klubben till första klassen för dagen. Jag, sprudlande som vanligt, skrämde alla blekansikten till tystnad. Det var tyst som i graven med endast något som sorgligt liknade Brittney Spears i bakgrunden. Som tur var så träffade jag en gammal bekant som faktiskt blev lika glad att se mig. Vi konstaterade, Eric och jag, att detta var inte vår grej. Vi saknade alla andra och framför allt så gillar vi tränare som medvetet plågar oss. Tummen ner för början på den här dagen. Förutom att jag hann snacka lite med Eric. Och nu har jag löprundan kvar eftersom det fortfarande var mörkt när jag var klar med passet…

Vi har skollov, midwinterbreak, torsdag till måndag. Halva familjen ska åka till Oregon på volleybollturnering andra halvan stannar här och roar sig på hemmaplan. Turnering i Oregon är ungefär lika spännande som minisemester i Töreboda, askul! Brjann är riktigt nöjd över att han får äran att köra sex timmar på fredag kväll för att vara gruppledare och förkläde för 10st 14 åringar. Och bo på hotell, det är spännande. Jag jobbar så jag får stanna hemma. Buu. Jag hade faktiskt gärna åkt och fått lite miljöombyte. Brjann är rätt trött på att resa och bo på hotell också för den delen. Förra veckan var han i Ohio för ett endags möte och vi kan konstatera att det är en dubbel flyover state och det tog nästan en hel vecka. Det går inga direktflyg dit utan han fick ta sig en vända till Washington DC för att byta plan. Det tog lika lång tid som att resa till Sibirien minus trippen till tax free shopen. Jag tycker att Scandic Upplands Väsby låter som ett äventyr, så svältfödd är jag på resor just nu. Men jag har Spokane att se fram emot, och Vancouver såklart.

Igår hade hela familjen en kalasstund framför SVT Play. Vi är alla fem barnsligt förtjusta i Galenskaparna och hade turen att se dessa herrar på tv. Vansinnigt roliga tycker vi som var med vid tidernas begynnelse. Och dessutom får jag lite flashbacks när de sjunger sin husvagns sång. När jag var 8-10 år hade vi två somrar av husvagnsliv. Jag har faktiskt blockerat alla minnen men har hört berättats om hur illa det var. Det var panik varje dag, en gren genom taket och äventyr som passar i en film med Lasse Åberg. Jag kan som sagt inte minnas mycket utom att det svors ganska mycket och mina syskon som är några år äldre gömde sig när andra människor var i närheten. Några matchande träningsoveraller blev det aldrig tal om men jag tror att vi hade förtält och trasmattor. Det kanske kan vara något, kuska runt i Amerika med hus på släp. Ni kanske har lust att hänga på mamma och pappa, favorit i repris?