Och så skaffar man sig en mustachtatuering på en söndag…

Och så var lovet slut… Kort men intevsivt. Vi har varit uppdelade på två håll. Tre av oss höll ställningarna i Redmond och de övriga två var i Corvallis, Oregon. Jag vet inte vilka som har haft mest spännande men vi ligger nog ungefär lika. På bortaplan spelades det volleyboll intensivt på dagtid och på kvällstid var det annat spännande som hände. 10st 14-15 åringar och två hotellrum… ett under att Johanna såg hyfsat utvilad när hon kom genom dörren för en timme sedan. Brjann har agerat chaperon och tagit hand om ruljansen och det verkar ha gått strålande. Men behöver jag nämna att de är glada över att vara hemma.

Här hemma har det varit intensiva fyra dagar. Vi har haft lov hemma med allt vad det innebär. Sovmornar, poolbad, biobesök, sleepovers, oändligt med filmtittning, bokläsning och ett långt besök på Lucky Strike för arcadespel. Vi har ju självklart gjort en hel del annat också. Efter en något intensiv dag på svenska skolan igår drog vi oss mot Bellevue och slängde in guldkortet på Lucky Strike. Det är klart att barnen ska spela, obegränsat. Hur illa kan det bli? Barnen skötte sig strålande. Tjejerna fick varsitt laddat kort att dra men jag behövde inget tyckte jag. Jag är ju bara med för att kolla läget. Det sorgliga är att man drar sitt kort, spelar och vinner biljetter. Dessa biljetter växlar man sedan in och får meningslösa saker och äckligt godis för. Vi snackar inte ens prispengar här. Men biljetter, marker, pengar… same, same. Och mamman blev som vanligt biten av speldjävulen.

Barnen spelade på i lugn och ro, kastade lite bollar, drog på några hjul. Sedan kom vi fram till maskinerna där man stoppar i en slant/token och den rullar ner och knuffar fram resten av mynten och om du har tur så rasslar mynten ner i hålet och då kommer det biljetter. Då fick jag på något konstigt sätt guldvittring. (Samma sak hände på Finlands färjan för ett par år sedan.) Jag hör mig själv be barnen att dra korten. Dra korten nu! De drar och jag får mina slantar som är guldiga. Slantarna tar slut. Vi drar igen. Nu litar jag inte på barnen längre så jag konfiskerar korten och drar själv. Mynten rasslar och biljetterna kommer ut i långa banor, hundratals biljetter, och jag planerar nästa drag… och så är korten tomma. Undrar hur det gick till? Vad ni har spelat tjejer! Men det är klart att vi fyller på. Fram med plånboken och nu är vi återigen i paradiset. Mer biljetter och sedan är kortet tomt igen. Vi är helt slut! Men lyckliga ägare till mustachtatueringar, godis och en målarlåda. (Vi lämnade kvar handbojjorna till nästa spelsöndag.)Vilka fynd!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s