Solen skiner och det är riktigt varmt. Det är nästan så man inte vågar säga det högt, då kanske värmen försvinner. Dagen har gått i ett flygande fläng utan något speciellt på agendan mer än lite springning, läxläsning och skolförberedelser. Och nu har dagen nästan passerat.
Jag inledde morgonen med sovmorgon till 7.30, bagelochsyltfrulle och sedan knöt jag på mig skorna. Det var dags för 23 km löpning i morgonsol och jakt på spunk. Det var otroligt vackert ute i morse, skogen var alldeles kvittrig, Lake Sammamish låg blank och när jag sprang sista biten över bron hem så cirklulerade det en vithövdad örn över mig. Skogen var kall och därför drog jag mig ner mot strandkanten. Shorts och linne, vätskebälte och solbrillor, tidig förmiddag 21 april. Underbart men lite kyligt. Ett tag trodde jag att spunket hade återkommit, 18 km och benen var riktigt fina. Men… inget riktigt spunk i flåset och den tanken hade försvunnit vid 23km. Dessutom visste jag att jag tog det sista kaffet till frukosten och hade detta i bakhuvudet under hela rundan. Skulle jag helt enkelt springa förbi affären och köpa ett paket och sedan springa hem sista 4-5 km med kaffe i handen? Jag chansade på att Brjann hade köpt kaffe efter sin Triträning. Fel, fel, fel!!!
Dusch och lunchdags. Vi valde indisk buffet till lunch och vissa drack mer vatten än andra. Alla kände sig nöjda, Johanna fick sin dos av spicy och Sofia likaså och drack litervis med vatten till. Caroline har en grymt täppt näsa och har därför ingen smak, hetheten drabbade liksom inte henne. Vi täckte nog alla rätter på buffen inklusive något sunkigt friterat. Jag förbarmade mig över något som smakade cykelslang och såg ut som en friterad nyckelknippa. Inte det bästa jag ätit. Jag måste komma ihåg att fråga min indiska kompis Mini vad det kan ha varit. Efter det körde vi hem taklöst och sjöng för full hals. Tänk vad lite sol kan göra.
Och detta sjöng barnen på vägen hem, ordagrant och högt… Barnvänligt eller inte… vi gillar alla Wyclef Jean.
Kaffeinköp och snabbt hem! Kraftig huvudvärk och skakningar. Kaffe ute och sedan en liten vila som började på en dyna på trappan och sol på snoken och slutade i soffan med isländsk yllefilt. Underbart. Barnen bestämde sig för att rycka ogräs och snygga till på baksidan. Without being asked! Dra mig baklänges. Tre timmars jobb och sol på näsan.
Nu börjar solen gå ner och yardwaste tunnan är nästan full av maskrosor. I mitt glas finns lite Zinfandel och på grillen ligger något köttaktigt. Frökenväskan är packad till morgondagen, näsan har några nya fräknar och Norah Jones sjunger stilla i köket. Cheers och happy spring!