Ibland fungerar allt så bra. Barnen är glada, middagen står på bordet och är dessutom är den full av vitaminer och annan som främjar tillväxten, alla är utsövda och läxorna är gjorda. Jag kan nog inte klaga så mycket, alla kom iväg till skolan med frukost i magen och hyfsat struken skjorta på mustachmannen. Nu ser jag mig omkring och huset är i ruiner, nästan. Efter en helkväll med 11 bokklubbtjejer igår så skulle jag behöva röja lite, sätta igång diskmaskinen och bära ut tomflaskor. Men icke. Jag har nu gjort en andra kopp kaffe, skummat mjölk och skrämt upp en lussebulle i micron. Spotify går högt och jag har ställt larmet på telefonen så jag inte ska lata mig för länge. Det är vad jag kallar prioriteringar. Det är onsdagen före Thanksgiving och barnen går exakt 2 timmar och 45 minuter i skolan, sen ska vi lata oss på riktigt.