Snö eller inte snö?

När dagarna inte räcker till får man helt enkelt använda nätterna till att utöka dygnet. Så ser läget ut här. Det äldsta barnet är tvungen att använda tiden efter 22.30 till sin läxa som hon också gissar kommer att ta 6 timmar. Hur ska det gå ihop? Jo, hon räknar kallt med en snödag imorgon. För er svenskar som inte bor i Seattle så ska jag berätta hur det funkar. Ingenting funkar när det snöar. Bilarna panikgasar och hetsbromsar, de få plogbilar som finns räcker inte till och prioriterar västra sidan av stan och ingen klär sig för vädret. Ligger det några centimetrar snö på marken är det stor chans att skolan stängs efterom det är omöjligt att köra skolbussarna i halkiga backar. Här är det backigt, alltid underkylt och färre än en promille av alla bilar har vinterdäck. Ja, vad är det för vits med vinterdäck om det bara snöar 2 dagar per år? Så nu håller vi tummarna att det kommer en rejäl decimeter eller två under natten så skolan ställer in all undervisning och ungdomarna får sovmorgon.

Själv försöker jag supporta med käcka kommentarer och lite markservice. Lite mat, dryck och glada tillrop. Makaronilåda på kvällskvisten ska väl hålla ungen vaken och så lite sorbet på det. På med snuggien och fram med böckerna och pennan. Mina ögon glider sakta ihop och jag drömmer mig sakta upp. Fem ska jag upp imorgon. Vi lever lite i osynkade här. I kylan.

I förrgår var det första gången någonsin har jag avstått ett lopp för att det varit för kallt. Det känns lite osvenskt. –8 grader, fukt och tung, smutsig luft fick mig på fall och jag känner mig lite som en förlorare. Det har nog varit veckans uppladdning som falerat. Kallt, stressigt och så december. Hösten kryper fram, mörkret djupnar och så kommer december. Och då ska allt hända. Extra mycket skolaktiviteter, luciatåg, julfester, drivers ed, stressigt på jobbet och så kryper inte dagarna fram längre. Dagarna skenar. Och är aningen snuttifierade. Jag får en ny chans till helgen. Då blir det lång bilresa med start okristligt tidigt och ut mot havet. Löpingen går lite si och så. Har haft stora problem med höften och ryggen som inte riktigt vill ge med sig. Ja, och nu låter jag som om det faktiskt betyder något för omvärlden, nästa OS och kommande världsrekord. Men nej, det är ju faktsikt bara intressant för mig och de få som hör mig klaga. Det är faktiskt bara att bita ihop. Nu blir det ett lopp med vackra vyer och antagligen arktiska förhållanden. Blåst, minusgrader och snö blandat med regn ute på öarna. Det blir lite favorit i repris från Orcas Island för 11 månader sedan som faktiskt var en av de värsta dagarna i mitt löparliv. Och nu gör vi om det fast på en annan ö, 25km kort lopp i kraftig terräng. För en gångs skull ska jag planera noga, både kläder och mat eftersom det kommer bli en långsam, kall och blöt historia. Jag ser gärna att vi blir utan snö ett par veckor till. Trots läxor och behovet av sovmorgon.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s