Vilken uppståndelse det blev. Och jag måste säga att jag är glad att höra att ni alla är försiktiga. Nu har det blivit så att flera som jag inte vet vilka de är eller har träffat har kommenterat och varit upprörda och rent ut förbannade på att jag skrivit något jag inte har rätt att skriva om. Jag har också blivit ombedd att skriva om hur det ser ut här så blir det. I flera större städer i USA är det nu lockdown, inte här. USA är ett stort land så ingen del är den andra lik. Hos oss är det vår stat och guvernör som bestämmer vad och när något ska stängas, inte Trump. Grannstaden Everett meddelade morse att det är “stay in place” hos dem.
Grundskolorna började stänga för två veckor sedan och alla har varit helt stängda senaste veckan. Universiteten stängde samtidigt och vissa tidigare. De två som bor hemma här har sina klasser och tentor online. Första datumet som är satt är att det kommer vara så fram till mitten av april. Ryktet säger att det inte kommer öppna alls innan sommaren. Många av barnens vänner som pluggar i andra stater har plockat ur sina studentrum för det här året och kommit hem.
Vi har inga barn i vanliga skolan längre men alla barn häromkring är hemma. Många skoldistrikt jobbar på att hjälpa till med barnomsorg för de med föräldrar inom vården och andra utsatta yrken. Många distrikt hjälper också till med mat eftersom det finns många familjer som är beroende av olika matprogram inom skolan. Inga aktiviteter för barn har varit igång på några veckor. All sport är avstängd.
De flesta större företag stängde sina dörrar samtidigt som skolorna. Alla förväntas vara hemma och jobba. Många ställde också in arbetsresor veckorna innan dess. Och som i andra delar av världen så är det redan nu varsel och neddragningar.
Mataffärerna och apoteken är öppna men med förkortade öppettider. Precis som i Sverige så har vissa affärer speciella tider för äldre människor. Vissa affärer har vakter och släpper bara in kunder när någon annan går ut och använder olika dörrar. Hyllorna gapar tomma i vissa affärer och toalettpapper, pasta, konserver, tvål etc har varit helt slut i veckor. Det är också svårt att få tag på mediciner. Det har varit en helt galen bunkring som vi ofta bara ser när det är storm och långa strömavbrott här.
Bensinmackarna och vissa djuraffärer är öppna. Inga övriga affärer är öppna vad jag vet. Biblioteken är stängda. Självklart är alla gym stängda.
De restauranger som är öppna får enbart sälja take out. Många har slagit igen sina dörrar för alltid eftersom de inte har råd att betala hyra och sina anställda. Flera restauranger har gått över till att jobba från food trucks och många levererar hem eller till drop off platser. Många, precis som vi försöker gynna lokala restauranger så mycket som möjligt så de ska överleva.
Alla är uppmanade att vara hemma. Är man ute så ska man inte vara närmare än 6ft (1.8m). Det är ju helt ok att vara utomhus men inte när det är fler än 10 personer i närheten. Räddningen här hemma är att det är nära till skogen och fina löpstigar och promenadvägar. Igår när jag var ute och sprang så hoppade många långt ut i skogen när jag passerade. I vanliga fall stannar man och växlar några ord och hejjar. Igår började de spärra av lekparkerna eftersom många samlar sig där.
Jag hade ett planerat läkarbesök förra veckan som gjordes över telefon. Tandläkaren är stängd. Skidbackarna är stängda.
Nyheterna sänds ju som vanligt men några sänder med journalister hemifrån, både lokala kanaler och nationella. Som ni kanske har märkt så spelas inga nya tv program in tex SNL, Fallon, Ellen, utan det är repriser som sänds.
Alla äldre jag känner här lämnar inte sina hus. Väldigt få vänner åker fysiskt till jobbet, bara de som har sådana jobb då man måste vara närvarande tex i vården.
Stora möten och konferenser har varit avbokade långt tillbaka, innan rekommendationer om isolering började komma. Många har ställt in konferenser, bröllop etc som skulle skett i långt fram i tiden. Avstånden är stora och många har ju släkt och vänner långt bort så de tar det säkra före det osäkra så ingen behöver flyga.
Här hemma jobbar alla på som vanligt. Vi lämnar bara huset när vi handlar mat, promenerar hundarna eller springer i skogen. Vi är ju inte oroliga att bli sjuka men det skulle kännas förfärligt att smitta någon annan, speciellt äldre och sjuka människor.